Allmosan ges till de som förtjänar den.
Den är obligatorisk att ge när egendomen har nått en viss mängd. Den ges till åtta kategorier av människor som Allah har nämnt i Koranen, bland dessa kategorier är de fattiga och behövande.
När en person ger allmosa känner han barmhärtighet och omtanke. Den renar muslimens karaktär och egendom, och givandet bidrar till en viss belåtenhet hos de fattiga och behövande. Detta skapar band av kärlek och syskonskap i den muslimska gemenskapen. Därför ger den praktiserande muslimen denna allmosa med glädje och ett belåtet sinne eftersom det gläder andra.
Den mängd allmosa som ska ges från pengar är 2,5 % av pengarna som sparas i guld, silver, sedlar och kommersiella varor avsedda för försäljning och köp i vinst. Allmosan måste ges om dess värde når ett visst belopp och ett helt år har passerat.
Likaså är allmosan en plikt för dem som äger ett visst antal boskap (kameler, kor och får), om de äter från gräset under större delen av året utan att matas av sin ägare. Allmosan ska även ges på det skatter som funnits begravda i marken, vilka upptäcktes efter den förislamiska eran. Det ska dessutom ges på spannmål, frukter och mineraler, om de når en viss mängd.